Tysklandsresa
En sångarfärd till Tyskland 17 - 19 maj 2019
Morgonen fredagen 17:e maj sammanstrålade en dirigent, en hederssångare samt trettio sångare på Västra Stationstorget i Lund för att starta sångarfärden söderut. Förväntningarna var höga och efter att kören framfört Ångbåtssång inför ett antal förundrade tågresenärer satte ”maskinen igång på vår gungande färd”
Första stoppet blev Gedser och färjan över till Rostock. Här angrep kören en lunchbuffé och eftersom öl och vin ingick i måltidspriset steg stämningen under färden. Vidare underhölls restaurangens gäster med vår dryckesrepertoar vilket uppskattades med livliga applåder.
Från Rostock körde bussen oss vidare till Greifswald. Nu rådde tystnad med undantag från diskreta snarkningar och lunchen tog ut sin rätt.
Att Lund är en svår stad att ta sig fram i med via bil vet vi sen länge men Greifswald tar nog ändå priset vad gäller omöjlig framkomlighet. Efter många varv i staden kom vi så äntligen till ett acceptabelt gångavstånd från hotellen, vilka snabbt inkvarterades då vårt första framträdande väntade på oss: Sång på Fisktorget. Repertoaren här bestod av svenska vårvisor.
Vi hade förväntats oss att borgmästaren skulle ta emot oss men lyckligtvis blev det inte så. Vi slapp ett längre hälsningstal och i stället överlämnades en present till kören av en ung dam som sedermera kom att guida delar av kören. Även vår duktiga kontaktperson, Frau Stepanek, ordförande i vänortsföreningen Greifswald – Lund, fanns på plats och hälsade kören hjärtligt välkommen.
Efter en vandring i staden under ledning av svensktalande guider samlades vi i St. Jacobikyrkan där vi förberedde oss för konserten. För att publiken skulle förstå de sånger som framfördes på svenska, danska och latin hade vår andrebas Erik Aurelius översatt dessa. Erik kom också att med sin utmärkta tyska att presentera repertoaren under konserten.
Som en extra begivenhet spelade Björn Runefors en Sarabande, komponerad av Bach. Vi genomförde en mycket bra konsert, med ett bra program inför en ungdomlig publik och blev inbjudna till deras Festival. En succé.
Kvällen avslutades med festmiddag på Hotel Utkiek i förorten Wieck där vi med Östersjön som närmsta granne intog en sparrisanrättning. Kören passade också på att hylla ett brudpar med Kristallen den fina vilket uppskattades storligen.
Ny dag och färden gick vidare till Berlin. Vi anlände i god tid till hotellet, beläget vid Hauptbahnhof, och därefter vandrade sällskapet förbi Riksdagshuset, Förintelsemonumentet och Hitlers bunker innan vi trötta och slitna efter den av Reiseleiter föreslagna promenaden äntligen nådde fram. Men där väntade en god lunch samt god öl i mäktiga kannor (Maß) för de som så önskade. Vad som uppskattades av de småländska deltagarna var möjligheten att inta en extra gratisöl.
Nu splittrades kören för första gången under sångarfärden. Några ville till KaDeWe för att festa med ostron och champagne, några ville till hotellet för att vila och några försvann till hemlig ort. Själv vandrade Reiseleiter med några tappra sångare till kvarteren kring det återuppbyggda kejserliga slottet där vi bland annat besökte Bebelplatz med monumentet över 20000 brända böcker, Neue Wache med Käthe Kollwitz skulptur ”Mor med död son” samt besåg Fredrik den store till häst.
Nu var detta sällskap så slitet så vi tjuvåkte med buss mot hotellet och en efterlängtad vila.
På kvällen var det dags för besöket på Philharmonien. Programmet bestod av Beethovens andra pianokonsert och Stenhammars symfoni nummer två. Eftersom vår förstetenor Ola Thulin tidigare under dagen på bussresan informerat oss grundligt och mycket givande om vad som skulle spelas, Philharmoniens historia samt Herbert Blomstedts musikaliska gärning var vi väl förberedda på vad som skulle komma. Och om man får tro reaktionerna efteråt var alla berörda och överens om att ha upplevt något stort tillsammans.
När ett antal äldre män är ute på denna slags resa så är matfrågan viktig.
Efter noggranna undersökningar hittade Reiseleiter en Biergarden inne på det nybyggda Potzdamer Platz. Med lagom avstånd från Philharmonien och med gott om plats för kören intogs ånyo öl, vin och god mat. Att vi sen framförde några av favoritsångerna till övriga gästers glädje förhöjde ytterligare kvällens euforiska stämning.
En nattlig promenad genom Tiergarten vidtogs därefter av några sångare. Andra passade på att besöka ytterligare etablissemang, men vid frukosten nästa morgon fanns dock alla på plats.
Söndag och dags att fara hem. Ångbåtssång fick åter ljuda innan vi äntrade bussen.
Enligt våra första planer hade vi tänkt sjunga i högmässan i Svenska kyrkan men trots idoga förfrågningar fanns där inget intresse. Det var kvällsmässa som gällde denna söndag.
Nu löstes problemet genom att vi sjöng på minnesplatsen tillägnad Dietrich Bonhoefer på Dorotheakyrkogården. Den psalm vi sjöng Med hjärtats tillit tillhör vår sakrala repertoar. Erik Aurelius, f.d. biskop i Skara, höll en mycket intressant inledning om Bonhoefers gärning och om bakgrunden till denna psalm. Många av körens deltagare tyckte att detta besök på kyrkogården var en av resans höjdpunkter.
Därefter vidtog en av Reiseleiter mycket optimistiskt planerad guidning med bussen. Vi inledde med ett besök på East Side Gallery. Detta är ett öppet konstgalleri som tillkom några år efter murens fall. Det är resterna av muren som är bemålad.
Vidare besöktes det sovjetiska minnesmärket på Treptower Park. Här ligger 5000 soldater från Röda armén begravda. En tävling var utlyst men ingen klarade den knepiga frågan om granitväggarna. De skall föreställa fanor som sänks när soldater begravs. Marmorn kommer från Sverige och fanns tidigare i Hitlers Reichskanzlei.
Nästa och sista stället vi besökte var Glockenturm vid olympiastadion. Det var tänkt att vi här skulle dricka kaffe, besöka Langemarckhalle samt utställningen om Olympiaden 1936. Men på grund av avstånd, trafik och optimistisk planering blev det kaffe och glass som gällde.
Nu for vi med raska busshjul vidare mot Rostock och den efterlängtade gränshandeln Easy Shop. Denna intogs av köphungriga sångare och snart var ginhyllan tom. Livliga diskussioner utbröt vilken whisky som var bäst och om man skulle passa på att inhandla cognac eller calvados. De flesta var dock nöjda efter besöket trots avsaknaden av gin.
Sen var det dags för återfärden med båten. En hygglig restaurangföreståndare hade på ditvägen rekommenderat en gemensam betalning. Billigare och snabbare till bords. Men vi måste sjunga uppmanade hon. Och så blev det. Fram med standardrepertoaren.
För att senare tacka den vänliga damen sjöng vi Kristallen den fina till hennes ära och vi fick då kommentaren:
” Hvis der er nogen af jer der mangler en kone, saa er jeg her.”
Båten i land och passkontrollen gick snabbt genom att vi till personalens glädje sjöng Ångbåtssång.
Även den svenska passkontrollen passerades med hjälp av: ”Sätt maskinen igång herr kapten”
Och här slutar Sångarfärden!
Visst var den lyckad?
Janne Smith, juni 2019
